Gah! Är på ett sånt humör då jag vill skriva ut precis allt jag känner. Jag saknar, jag saknar, jag saknar, jag saknar, jag saknar, jag saknar, jag saknar..

-

Känner mig ensam ikväll, och det är då tankarna flödar. Det finns inget stopp i mig. Det är så mycket inom mig som längtar efter att få komma ut, men det finns ingen lösning. Hur jag än vrider och vänder på det så kommer jag aldrig någonsin kunna säga att det är möjligt att få ut dessa känslor, om inte den dagen kommer då han visar att han inte glömt mig..